Här hittar du de senaste remissvaren från SBMI.
Remissvar 2024
Remissvar 2023
Riksgäldskontorets redovisning av uppdrag om säkerheter för utvinningsavfall (2023-11-06)
Förslag till direktiv om markövervakning och markresiliens (2023-11-03)
Remittering av Naturvårdsverkets vägledning gällande BAT-slutsatser för hantering av utvinningsavfall i BREF MWEI (2023-10-20)
SCB:s revision av näringsgrensindelningen, SNI. Vi hade inga synpunkter på lämnade förslag (2023-09-28)
Förslag om justerad skatt på naturgrus och avfall inför budgetpropositionen 2024 (2023-06-26)
Net Zero Industry Act; remiss av EU-kommissionens förslag till förordning om netto-nollindustrin (2023-05-05)
Remissvar 2022
Miljöprövningsutredningen
SBMI ser positivt på Miljöprövningsutredningens ursprungliga utredningsuppdrag som tydligt syftar till att föreslå horisontellt riktade åtgärder som träffar alla prövningar, och som tydligt syftar till atteffektivisera processen. SBMI tillstyrker flera av utredningens förslag som bidrar till att effektivisera processen, bland annat:
Enklare att ändra en verksamhet
Förbättrade möjligheter till villkorsändring
Gränsen mellan anmälnings- och tillståndsplikt tydliggörs
SBMI anser att tilläggsuppdraget är kontraproduktivt i relation till det ursprungliga uppdraget om att effektivisera processen. SBMI anser att en av de viktigaste slutsatserna från utredningen är det inte är lämpligt att införa ett förtursförfarande. Även tidigare utredningar (t ex Ds 2018:38 Anpassad miljöprövning för en grön omställning) har tydligt konstaterat att det ”inte vore ändamålsenligt med ett förtursförfarande”.
SBMI vill betona vikten av att gå vidare och genomföra de viktiga konstruktiva förslag som utredningen föreslår inom ramarna för det utredningens ursprungliga regeringsuppdrag.
I Tidöavtalet som ligger till grund för den nuvarande regeringsöverenskommelsen anges att delar av Miljöprövningsutredningens förslag ska genomföras. Därför lägger SBMI i remissvaret stor vikt vid att tydliggöra vilka delar vi anser ska genomföras, och vilka delar vi avstyrker.I Tidöavtalet anges även att regeringen ska tillsätta en ny utredning utöver den nyligen redovisade med uppdraget att förenkla och förkorta miljötillståndsprövningen enligt miljöbalken.
SBMI ser positivt på ett sådant nytt utredningsuppdrag, och ser fram emot att fortsätta samtalen om en effektivare miljöprövning i den kommande utredningen, som också ges en tydlig instruktion att inhämta och beakta synpunkter från Näringslivet.
Om prövning och omprövning - en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) (2022-10-31)
Naturvårdsverkets regeringsuppdrag om schaktmassor
I syfte att främja den cirkulära hanteringen av material är det mycket viktigt att det finns en tydlig möjlighet attåtervinna material som klassas som avfall, men även en tydlig möjlighet att hantera cirkulära material som biprodukter eller produkter. En viktig del av den cirkulära hanteringen sker inom ramarna för återbruk / återanvändning utanför avfallslagstiftningen.
Naturvårdsverket har inom ramarna för regeringsuppdraget analyserat möjligheten att kunna bedöma massor som biprodukt, men funnit att det inte finns utrymme att vägleda om en tillämpning av biproduktsbegreppet. Mot denna bakgrund föreslås i utredningen ett tydliggörande av möjligheter till hantering av cirkulära material i "produktspåret".
SBMI delar inte Naturvårdsverkets slutsats kring biproduktspåret, men anser att utökade möjligheter att hantera entreprenadberg och massor i ett produktspår är den av de föreslagna åtgärderna som potentiellt kan tillföra den största nyttan i syfte att öka den cirkulära hanteringen.
I tre punkter är de viktigaste slutsatserna i SBMIs remissvar följande:
1. SBMI tillstyrker förslaget om förbättrad vägledning kring bedömningen av när massor är avfall eller ej, där ökade möjligheter att hantera material i ett produktspår betonas. För att produktspåret ska kunna få genomslag är det helt avgörande att Naturvårdsverket tar fram en robust och konstruktiv vägledning kring hur man påvisar "säkerställd avsättning" och hur man påvisar att den fortsatta användningen är "lämplig för människor och miljön".
2. SBMI tillstyrker förslaget om ökade möjligheter att lagra material längre än tre år, men ser en risk för att det blir en svårtillämpad undantagslösning som får en spretig tillämpning i olika kommuner. Begreppet ”särskilda skäl” kan bli svåruppnått vid en restriktiv bedömning.
3. SBMI avstyrker bestämt förslaget om att tillföra krav i FHM om att ansökan om tillstånd eller anmälan som avser täkt av berg, naturgrus eller andra jordarter ska innehålla uppgifter om materialets miljö- och hälsomässiga lämplighet för avsett ändamål. Att föreslå åtgärder som komplicerar miljötillståndsprocessen för täkt av berg, naturgrus eller andra jordarter ligger ingår inte i Naturvårdsverkets utredningsuppdrag. Materialets lämplighet regleras i produktlagstiftning och de regelverk som anger i vilka tillämpningar Bergmaterialindustrins produkter är lämpliga att använda. Dessa förslag är inte konsekvensutredda, främjar inte den cirkulära hanteringen och tillför ingen miljönytta.
Avgifter för tillsyn enligt Miljöbalken
SBMI är för en effektiv och väl fungerande tillsyn som skyddar seriösa verksamhetsutövare mot oseriösa konkurrenter i branschen. SBMI förespråkar generellt en smart och effektiv tillsyn, där ändamålsenliga avgifter är tydligt kopplade till en befogad och väl motiverad tillsyn.
Om efterhandsdebitering av tillsynsavgifter:
SBMI anser att det inte tillför någon nytta att endast ändra datumet på en schablonfaktura från att faktureras i början av året till att istället faktureras i slutet av året. Nyttan består i en ökad differentiering baserad på befogat och tydligt motiverat behov av tillsyn, samt den ökade transparensen det ger.
I rapporten skriver Naturvårdsverket att de föreslår en höjning av de årliga avgifterna för tillsyn av miljöfarlig verksamhet med 11 procent. SBMI noterar att i vissa fall höjs avgifterna betydligt mer än så. I något fall höjs avgiften från 300 kr till 8 000 kr, vilket är en dramatisk höjning, även om beloppen kan se låga ut för ögat. Tillsynsavgiften för bergtäkter höjs från 4 800 kr till 16 000 kr, vilket innebär en tredubbling.
Konsekvensanalysen säger att ”höjningen får små ekonomiska konsekvenser för berörda verksamheter”. SBMI anser att Konsekvensutredningen saknar bedömning av hur de olika förändringsförslagen påverkar några typiska kategorier företag som är föremål för denna tillsyn.
Förslaget om avgift för prövning för ”frivilliga anmälningsavgifter” bör ses i samband med de stora förändringar som diskuteras inom ramarna för flera av dessa tidigare remitterade lagförslag, såsom "ordning och reda på avfallet", "förbättrat införande av MKB" och "Naturvårdsverkets förslag för att förbättra hanteringen av schaktmassor". Samtliga dessa förslag innebär en betydande ökning av antalet anmälningar i samhället tillsammans med att fler idag anmälningspliktiga verksamheter blir tillståndspliktiga. Den remitterade PM innebär tydliga stora kostnadsökningar av t ex ansökningsavgift vid prövning av anmälningspliktiga verksamheter och de som blir tillståndspliktiga istället för som idag är anmälningspliktiga. Sammantaget innebär synergieffekterna av dessa förslag som framförts en stor kostnadsökning för samhällsbyggandet. Denna sammantagna konsekvensanalys är uppenbar, men går inte att läsa någonstans i konsekvensanalysen i den remitterade pm.
Göteborgs avfallsplan
SBMI är positiva till att planen innehåller en rad förslag och konkreta mål och åtgärder. De övergripande målen är mätbara och tydliga “effektmål”. Av de tre planer som skickats på remiss är Göteborg den som uttrycker de tydligaste kvantitativa målen kring samhällets cirkulära hantering av material.
SBMI anser att nivån om 50% av inköpt ballastmaterial ska utgöras av återanvända återvunna material 2030 är mycket offensivt satt, och om det alls är möjligt att uppnå denna nivå krävs krafttag i alla led. Det krävs förbättrad tillämpning av regelverk, det krävs nya miljötillstånd för lagring och bearbetning, och det krävs en utveckling av krav i upphandling.
SBMI vill betona att de regionala geologiska förutsättningarna samt omfattningen av pågående infrastrukturprojekt i regionen är avgörande för tillgången till cirkulära material.
Mål och åtgärder avseende masshantering för Göteborgs stad (Dnr 0382/22) (2022-09-30)
Anmälningsplikt för bortledning av grundvatten
SBMI tillstyrker förslagen i den remitterade PM mot bakgrund av de enorma konsekvenser det skulle innebära för hela samhället och näringslivet om cementproduktionen i Slite skulle upphöra.
SBMI anser att den föreslagna förlängningen om maximalt 12 månader är alltför kort, och istället bör vara upp till tre år. SBMI föreslår att förslaget om giltighetsförlängning i Miljöprövningsutredningen bryts ut och genomförs per omgående.
SBMI anser att det är beklagligt en sådan situation uppkommit så att samhället behöver in och skapa denna typ av akut lagstiftning riktad mot ett specifikt fall. Det belyser det faktum att vi har ett regelverk och en processföring som inte fungerar utifrån samhällets samlade intressen. Det regelverk som olika verksamhetsutövare arbetar under behöver vara långsiktigt och förutsägbart.
Regeringsprövning av kalkstenstäkter i undantagsfall (Dnr M2022/01762) (2022-09-28)
Regional masshanteringsplan för Stockholms län (Dnr 500-19592-2022) (2022-06-10)
En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling (Fi2021/03461) (2022-01-31)
Miljöprövningsutredningen tilläggsuppdrag (Komm2020/00635/M2020:06-107) (2022-01-10)
Tidigare remissvar
Policydokument
Bergmaterialindustrins reformagenda
Trygga samhällets bergmaterialförsörjning - Bergmaterialindustrins reformagenda
