Valresultatet är nu fastställt. S, V, C och MP har tillsammans 176 mandat, mot 173 för M, SD, KD och L.

Magdalena Andersson har fått talmannens första sonderingsuppdrag. Men de tre mandatens övervikt döljer en betydligt mer komplicerad parlamentarisk verklighet.

Den första frågan är vilka som över huvud taget kan bilda ett fungerande regeringsunderlag. Den kanske svåraste knuten finns mellan Centerpartiet och Vänsterpartiet. V har beslutat i stämman att kräva regeringsmedverkan. C har lika uttryckligen sagt nej till en regering där V ingår, och de har dessutom även sagt nej till en regering som är beroende av SD.

I flera grundläggande ekonomiska frågor står C mycket långt från V och närmare de borgerliga partierna. Samtidigt gick C till val på att försöka skapa ett nytt mittenalternativ och har pekat ut S, C, KD och MP som en tänkbar konstellation. Problemet är bara att mandatmatematiken inte ger någon stabil majoritet i mitten utan att också förhålla sig till SD till höger eller V till vänster.

En möjlighet som därför finns med i diskussionen är en socialdemokratisk minoritetsregering som söker olika majoriteter i olika frågor. Det skulle kunna lösa frågan om vilka som sitter i regeringen, men inte hur budgetar och större reformer ska få stöd i riksdagen.

Samtidigt finns anledning att hålla ögonen på Miljöpartiet. MP befinner sig inte mitt i den mest uppmärksammade konflikten mellan C och V, och går därför under radarn med flera viktiga profilfrågor. Flera av Mps profilfrågor är frågor som kan bli viktiga i en regeringsförhandling: klimat, energi, drivmedel, natur och miljöpolitik. Hur dessa frågor hanteras kan få stor betydelse för näringslivet och inte minst för bergmaterialindustrin.

Därmed kommer nästa fråga: vilka sakfrågor blir hårdvaluta när ett regeringsunderlag ska förhandlas fram?

Skatter, karensavdrag och kärnkraft har redan pekats ut som tydliga konfliktområden. Till detta kommer bland annat skolvinster, klimatstyrmedel, arbetsmarknad och migration.

Miljöprövningen då? För SBMI blir det särskilt viktigt att följa vad som händer med miljöprövningen. Den nya Miljöprövningsmyndigheten är redan beslutad i riksdagen. Men reformen är långt ifrån färdig. Organisation, resurser, kompetens och det fortsatta arbetet med själva regelverket avgör om reformen verkligen leder till snabbare och mer förutsebara processer. En låg rad förslag från miljötillståndsutredningen ligger på bordet.

Miljöprövningen kommer inte bli den största stridsfrågan i regeringsförhandlingarna. Kanske riskerar den att hanteras slumpmässigt just därför den inte är en toppfråga för något parti. Och just därför finns skäl att bevaka den noga. När partier måste göra svåra uppgörelser om frågor med högt politiskt pris finns alltid en risk att andra frågor blir delar av kompromissen utan att stå i centrum för debatten.

För SBMI är uppgiften därför ganska tydlig: oavsett vilken regering som till slut tillträder behöver alla partier som kan få inflytande över regeringsunderlaget förstå betydelsen av att den påbörjade reformeringen av miljöprövningen fullföljs. Det blir mycket intressant att följa det komplicerade arbetet med att bilda en regering. Jag är rädd att det kommer dra ut på tiden denna gång.

Mårten Sohlman VD SBMI