Under våren 2023 har Finansdepartementet skickat en remiss om förändringar i upplägget för naturgrusskatten och avfallsskatten.

Förslaget är formulerat som: ”Avskaffande av den årliga automatiska uppräkningen av naturgrusskatten och avfallsskatten”. Skatten föreslås dock att vara kvar på en konstant nivå på 22 kr/ton. Detta innebär en höjning jämfört med dagens nivå på 19 kr/ton.

Skattesatserna för naturgrus och avfall omräknas årligen med beaktande av dels förändring av KPI, dels med ett schabloniserat tillägg om två procentenheter, s.k. BNP-indexering. Motivet vid införandet av BNP-indexeringen av skatterna för naturgrus och avfall var att öka skatternas miljöstyrande effekt genom att låta priset hålla ungefär jämna steg med den reala inkomstökningen. I remissen konstateras att inget tyder på att de externa negativa effekterna av brutet naturgrus eller deponerat avfall ökar i takt med inkomstutvecklingen. Detta innebär att skattesatserna årligen höjs utan att höjningen motiveras av motsvarande ökat behov av miljöstyrning.”

Trots att avskaffande av uppräkningen föreslås och promemorian konstaterar att det inte finns ett ökat behov av miljöstyrning, så föreslås en uppräkning av skattesatsen från 2023 års nivå på 19kr, till 22 kr/ton, och deponiskatten från 634kr/ton till 725 kr/ton.

SBMI har för avsikt att svara på remissen, och grundtanken i svaret är i stort sett enligt följande:

• SBMI är positiva till att den schablonmässiga årliga uppräkningen av naturgrusskatten avskaffas.
• SBMI ser ingen nytta med uppjusteringen från 19 kr/ton till 22 kr/ton, med motiveringen att samhällets uttag av naturgrus är på en historiskt låg nivå, och fortsätter att minska. (SGU Grus sand och krossberg 2022: ”Naturgrusuttaget blev det lägsta någonsin med 7,6 miljoner ton vilket motsvarar cirka 7 procent av den totala ballastproduktionen.”) Naturgrus används idag i stort sett endast i de tillämpningar där det är mycket svårt att ersätta naturgruset med ett annat material.
• SBMI konstaterar att den relevanta miljöstyrande effekten som bidrar till utfasningen av naturgrus är främst svårigheten att få förnyat miljötillstånd för naturgrustäkter, snarare än den stigande naturgrusskatten. En höjd nivå bidrar till stigande byggkostnader i en situation då samhället behöver all möjlig stimulans i samhällsbyggandet.
• SBMI bedömer att naturgrusskatten i stort sett verkningslös som miljöstyrande instrument. En höjning av skatten skulle inte leda till att uttaget av naturgrus förändras mer än marginellt, och sänkning av skatten skulle inte leda till att uttaget förändras mer än marginellt. SBMI anser att skatten har tjänat ut sitt syfte, och kan slopas utan betydande effekt på naturgrusuttaget.

Kontakta gärna oss på SBMI om du har ytterligare input till remissarbete.