Trygga samhällets bergmaterial­försörjning 2026 – inför valet

Samhället står inför en period av omfattande omställning. Klimatmålen, återuppbyggnaden av totalförsvaret, stora infrastruktursatsningar och behovet av robusta leveranskedjor ställer höga krav på tillgången till grundläggande byggmaterial. Bergmaterial – krossat berg, naturgrus och återvunnet material – utgör bokstavligen fundamentet för denna utveckling.

Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI) samlar och företräder de företag som förser Sverige med bergmaterial. Branschen producerar årligen 90–100 miljoner ton material till samhällsbyggande. Statistik från SGU visar att antalet aktiva täkter i Sverige har minskat kraftigt under de senaste decennierna. Samtidigt förväntas efterfrågan på ballastmaterial öka betydligt fram till 2045 till följd av infrastruktursatsningar, klimatomställning och bostadsbyggande. I flera regioner, särskilt storstadsområden och de södra regionerna, är tillgången på en kritisk nivå. När täkter lokaliseras allt längre från användningsområden ökar transportavstånden, vilket leder till högre kostnader, ökade utsläpp och ökad sårbarhet.

Sverige går hösten 2026 i en ny mandatperiod präglad av stora investeringar i totalförsvar, energisystem, klimatomställning och infrastruktur. Alla dessa satsningar är beroende av bergmaterial för att kunna genomföras.  
 
Under kommande mandatperiod behöver flera pågående reformer fullföljas för att Sverige ska ha en bergmaterialförsörjning som är effektiv. Regeringen har påbörjat reformeringen av miljöprövningen, Naturvårdsverket tar fram vägledning för entreprenadberg och Boverket utvecklar försörjningsförmågeanalyser för ballast. Dessa initiativ är viktiga, och de måste fortgå under mandatperioden, och omsättas i konkreta beslut och långsiktiga reformer. 
 
Sveriges Bergmaterialindustri, SBMI, presenterar fyra reformområden med konkreta förslag som behöver genomföras under mandatperioden 2026–2030 för att säkra Sveriges bergmaterialförsörjning. 

SBMI identifierar fem övergripande utmaningar för samhällets bergmaterial­försörjning:

• Antalet täkter minskar och koncentreras, vilket skapar regionala risker för materialbrist.

• Miljöprövningen är fortsatt oförutsägbar och resurskrävande, trots pågående reformarbete.

• Klimatomställningen bromsas av bristande förutsättningar för fossilfri produktion och korta transporter.

• Cirkulära materialflöden hämmas av otydliga regelverk och oproportionerliga riskbedömningar.

• Bergmaterial­försörjningens roll i totalförsvar och försörjnings­beredskap är ännu inte tillräckligt integrerad i planering och beslutsfattande.

För att möta dessa utmaningar föreslår SBMI reformer inom fyra huvud­områden:

1.

Effektivisera miljöprövningen

2.

Möjliggör cirkulära materialflöden

3.

Skapa förutsättningar för fossilfria och klimatsmarta bergtäkter

4.

Säkra bergmaterial­försörjningen för beredskap och totalförsvar

Bergmaterial – en samhällskritisk resurs

Bergmaterial är en lokal och tung råvara som inte kan ersättas genom import i någon större omfattning. Transportkostnader och klimatpåverkan gör närhet mellan täkt och användning avgörande. Samhällets beroende av fungerande bergmaterialförsörjning blir särskilt tydligt vid kriser, naturkatastrofer eller höjd beredskap.

Utvecklingen mot färre men större täkter innebär att varje enskild täkt får ökad strategisk betydelse. När en täkt förloras påverkas inte bara ett enskilt projekt, utan hela regionens möjligheter att bygga, underhålla och reparera infrastruktur.

Antalet täkter minskar – en strukturell risk

Statistik från SGU och branschrapporter visar att antalet aktiva täkter i Sverige har minskat kraftigt under de senaste decennierna. Samtidigt förväntas efterfrågan på ballastmaterial öka betydligt fram till 2045 till följd av infrastruktursatsningar, klimatomställning och bostadsbyggande.

I flera regioner, särskilt storstadsområden och geologiskt mer utmanande delar av landet, är tillgången redan på en kritisk nivå. När täkter lokaliseras allt längre från användningsområden ökar transportavstånden, vilket leder till högre kostnader, ökade utsläpp och ökad sårbarhet.

Läs mer om våra reformer

Miljöprövningen är den enskilt viktigaste frågan för en långsiktigt trygg bergmaterialförsörjning.

Branschen står för en betydande andel av alla tillståndsprövningar enligt miljöbalken, och erfarenheterna visar på långa ledtider, oförutsägbara krav och bristande likformighet mellan olika delar av landet.

Den pågående reformeringen av miljötillståndsprocesserna får inte stanna upp efter valet 2026. Att inrätta en ny myndighet är ett viktigt steg på vägen mot en effektivare miljöprövning, men räcker inte. Ytterligare förslag från miljötillståndsutredningen behöver beslutas och genomföras för att reformen måste leda till kortare, mer förutsägbara och mer rättssäkra processer.

SBMI vill att mandatperioden 2026–2030 används för att:
• Genomföra Miljötillståndsutredningens förslag.
• Anpassa svenska prövningsnivåer till EU-rätten.
• Säkerställa att den nya miljöprövningsmyndigheten tilldelas tillräckliga resurser för att driva en välfungerande verksamhet, och gör enhetliga bedömningar.
• Införa tydligare tidsramar och uppföljning av prövningsprocesserna.
• Minska osäkerheten för täktärenden.

Cirkulär användning av bergmaterial och entreprenadberg är en viktig del av ett resurseffektivt samhällsbyggande. Samtidigt kan cirkularitet aldrig fullt ut ersätta behovet av nyproduktion av bergmaterial.

Dagens regelverk präglas ofta av otydlighet och försiktighet som leder till att återanvändbara massor klassas som avfall. Detta fördyrar projekt, ökar transporter och motverkar miljönyttan.

SBMI efterfrågar:

  • Tydligare vägledning som prioriterar cirkulär hantering.
  • Proportionerliga och riskbaserade bedömningar.

Regelverk som möjliggör, snarare än försvårar, återanvändning.

Bergmaterialindustrin har goda förutsättningar att minska sina utsläpp genom elektrifiering, energieffektivisering och fossilfria transporter. För att detta ska bli verklighet krävs dock fungerande samhällsstrukturer.

Tillgång till el, nätkapacitet och långsiktiga tillstånd är avgörande. Därtill är lokaliseringen av täkter en central klimatfråga – kortare transporter är ofta den mest effektiva åtgärden för att minska utsläppen från bergmaterial.

Klimatpolitik, tillståndspolitik och fysisk planering måste därför samordnas bättre än i dag.

Ett robust samhälle förutsätter tillgång till bygg- och anläggningsmaterial även under kris, höjd beredskap och ytterst krig. Bergmaterial – krossat berg, naturgrus och ballast – är tunga, lokala produkter som inte kan importeras i tillräckliga mängder vid störningar i internationella leveranskedjor.

Utbyggnad, reparation och återställning av vägar, järnvägar, hamnar, energisystem och skyddsanläggningar är beroende av lokal och regional tillgång till bergmaterial. Därför är bergmaterialförsörjningen en grundläggande del av totalförsvaret och den civila beredskapen.

SBMI anser att:

  • Bergmaterialförsörjningen uttryckligen bör erkännas som en samhällskritisk funktion.
  • Regionala bergmaterialförsörjningsanalyser och försörjningsplaner behöver tas fram och hållas aktuella.
  • Samverkan mellan statliga myndigheter, regioner, kommuner och näringsliv måste formaliseras inom beredskapsarbetet.
  • Planering för försörjningsberedskap måste väga in att antalet täkter minskar och att varje täkt därmed får ökad strategisk betydelse.

Att säkra tillgången till bergmaterial är inte en särfråga för byggsektorn, utan en förutsättning för Sveriges motståndskraft och handlingsförmåga i en osäker omvärld.

Avslutning – från reformbehov till politiskt ansvar

Sverige står inför stora investeringar i infrastruktur, försvar och klimatomställning. Alla dessa satsningar förutsätter tillgång till bergmaterial. Utan fungerande miljöprövning, regional materialplanering och långsiktiga förutsättningar för branschens omställning riskerar samhällsbygget att bromsas.

SBMI står redo att bidra med kunskap, erfarenhet och samverkan. Nu krävs politiska beslut som säkrar bergmaterialförsörjningen – för klimatet, för tillväxten och för samhällets beredskap.