Trygga samhällets bergmaterial­försörjning 2026 – inför valet

Samhället står inför en period av omfattande omställning. Klimatmålen, återuppbyggnaden av totalförsvaret, stora infrastruktursatsningar och behovet av robusta leveranskedjor ställer höga krav på tillgången till grundläggande byggmaterial. Bergmaterial – krossat berg, naturgrus och återvunnet material – utgör bokstavligen fundamentet för denna utveckling.

SBMI identifierar fem övergripande utmaningar för samhällets bergmaterial­försörjning:

• Antalet täkter minskar och koncentreras, vilket skapar regionala risker för materialbrist.

• Miljöprövningen är fortsatt oförutsägbar och resurskrävande, trots pågående reformarbete.

• Klimatomställningen bromsas av bristande förutsättningar för fossilfri produktion och korta transporter.

• Cirkulära materialflöden hämmas av otydliga regelverk och oproportionerliga riskbedömningar.

• Bergmaterial­försörjningens roll i totalförsvar och försörjnings­beredskap är ännu inte tillräckligt integrerad i planering och beslutsfattande.

För att möta dessa utmaningar föreslår SBMI reformer inom fyra huvud­områden:

1.

Effektivisera miljöprövningen

2.

Möjliggör cirkulära materialflöden

3.

Skapa förutsättningar för fossilfria och klimatsmarta bergtäkter

4.

Säkra bergmaterial­försörjningen för beredskap och totalförsvar

Läs mer om våra reformer

Miljöprövningen är en nyckelfråga för bergmaterialförsörjningen. Branschen står för en betydande andel av alla tillståndsprövningar enligt miljöbalken, och erfarenheterna visar på långa ledtider, oförutsägbara krav och bristande likformighet mellan olika delar av landet.

Regeringens beslut att inrätta en ny miljöprövningsmyndighet innebär ett historiskt reformfönster. För att reformen ska få faktisk effekt krävs att:

  • Prövningsprocesserna blir mer förutsägbara och tidsatta.
  • Likartade verksamheter bedöms på ett likartat sätt.
  • Fokus läggs på de många återkommande täktärendena, inte enbart på enskilda stora projekt.

En effektiv miljöprövning är en förutsättning för både klimatomställning och försörjningsberedskap.

Cirkulär användning av bergmaterial och entreprenadberg är en viktig del av ett resurseffektivt samhällsbyggande. Samtidigt kan cirkularitet aldrig fullt ut ersätta behovet av nyproduktion av bergmaterial.

Dagens regelverk präglas ofta av otydlighet och försiktighet som leder till att återanvändbara massor klassas som avfall. Detta fördyrar projekt, ökar transporter och motverkar miljönyttan.

SBMI efterfrågar:

  • Tydligare vägledning som prioriterar cirkulär hantering.
  • Proportionerliga och riskbaserade bedömningar.

Regelverk som möjliggör, snarare än försvårar, återanvändning.

Bergmaterialindustrin har goda förutsättningar att minska sina utsläpp genom elektrifiering, energieffektivisering och fossilfria transporter. För att detta ska bli verklighet krävs dock fungerande samhällsstrukturer.

Tillgång till el, nätkapacitet och långsiktiga tillstånd är avgörande. Därtill är lokaliseringen av täkter en central klimatfråga – kortare transporter är ofta den mest effektiva åtgärden för att minska utsläppen från bergmaterial.

Klimatpolitik, tillståndspolitik och fysisk planering måste därför samordnas bättre än i dag.

Ett robust samhälle förutsätter tillgång till bygg- och anläggningsmaterial även under kris, höjd beredskap och ytterst krig. Bergmaterial – krossat berg, naturgrus och ballast – är tunga, lokala produkter som inte kan importeras i tillräckliga mängder vid störningar i internationella leveranskedjor.

Utbyggnad, reparation och återställning av vägar, järnvägar, hamnar, energisystem och skyddsanläggningar är beroende av lokal och regional tillgång till bergmaterial. Därför är bergmaterialförsörjningen en grundläggande del av totalförsvaret och den civila beredskapen.

SBMI anser att:

  • Bergmaterialförsörjningen uttryckligen bör erkännas som en samhällskritisk funktion.
  • Regionala bergmaterialförsörjningsanalyser och försörjningsplaner behöver tas fram och hållas aktuella.
  • Samverkan mellan statliga myndigheter, regioner, kommuner och näringsliv måste formaliseras inom beredskapsarbetet.
  • Planering för försörjningsberedskap måste väga in att antalet täkter minskar och att varje täkt därmed får ökad strategisk betydelse.

Att säkra tillgången till bergmaterial är inte en särfråga för byggsektorn, utan en förutsättning för Sveriges motståndskraft och handlingsförmåga i en osäker omvärld.