Det är olyckligt om sökanden upplever att det ställs olika krav mellan länsstyrelserna. Vi vill inledningsvis framhålla att länsstyrelserna träffas regelbundet för att diskutera frågor och hitta samsyn i frågor kopplat till täktverksamheter.

Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt för att göra prövningsprocessen så effektiv och förutsägbar som möjligt. Under lång tid har vi särskilt fokuserat på samrådsfasen, eftersom vi ser att ett väl genomfört samråd ofta leder till en smidigare handläggning med färre kompletteringsbehov och tydligare förutsättningar inför prövningen. För att miljöaspekterna ska kunna identifieras och hanteras i ett tidigt skede är det viktigt att det samrådsunderlag som lämnas in är tillräckligt detaljerat. Detta möjliggör att Länsstyrelsen kan lämna relevanta och välgrundade synpunkter. Hur omfattande underlaget behöver vara beror bland annat på de lokala förhållandena där verksamheten planeras. I Skåne, som är ett tätbefolkat län med många skyddade naturmiljöer, innebär detta att en täkt ofta hamnar i närheten av både bostäder, känsliga naturmiljöer och skyddade områden. I sådana fall krävs ofta ett mer detaljerat och omfattande samrådsunderlag än i områden med mindre känsliga förutsättningar.

I brevet framförs att Länsstyrelsen ställer krav på en fullständig hydrogeologisk utredning. Så är inte fallet, länsstyrelsen kräver att det finns ett underlag som beskriver den planerade verksamhetens samlade påverkan utifrån lokalisering, omfattning och utformning, de miljöeffekter som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser samt om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Tyvärr är underlaget ofta inte lika utförligt för den del av verksamheten som utgör vattenverksamhet eller annan påverkan på vatten som för de aspekter som kategoriseras som miljöfarlig verksamhet. För att samrådet ska uppnå syftet med att så tidigt som möjligt identifiera vilka undersökningar som krävs för det fortsatta utredningsarbetet så behövs det en första, översiktlig bedömning av omfattningen på t.ex. kommande grundvattenavsänkning, utifrån ett worst case, för bedömning av vad som kan tänkas påverkas av denna.

För täkter som även bedriver vattenverksamhet så ska tillståndsansökan enligt 11 kap. miljöbalken, utöver kraven som även gäller för miljöfarlig verksamhet, även inkludera en
redovisning av de fastighetsägare och andra nyttjanderättsinnehavare som berörs av vattenverksamheten och dess omgivningspåverkan. Brister i denna del riskerar att medföra
avvisning. En del i samrådet är därmed att diskutera lämplig samrådskrets för identifiering av berörda sakägare som påverkas av vattenverksamheten. Som tillsynsmyndighet för
vattenverksamhet kan Länsstyrelsen till exempel vara behjälplig att identifiera andra verksamheter som gör vattenuttag, och som behöver beaktas av sökanden. Även i denna del
krävs det dock ett underlag som beskriver den initiala uppfattningen av verksamhetens omfattning och omgivningspåverkan.

Förhoppningsvis har vi kunnat förtydliga hur processen ser ut och de utmaningar som finns i den skånska miljön men Länsstyrelsen är självklart öppen för en dialog med branschen för att fortsätta arbeta med att förenkla prövningsprocessen.

Med vänlig hälsning,
Ola Melin
Länsöverdirektör
Länsstyrelsen Skåne
010–224 17 93 (sekreterare)
Kontaktuppgifter Länsstyrelsen Skåne
Växel: 010-224 10 00
Central e-post
Webbplats och sociala medier
Så hanterar vi dina personuppgifter